tisdag 24 september 2013

Du är min egen flicka

1. Du är min egen flicka,
så fager och så nätt,
och på mej kan du blicka
så jag blir från mitt vett.
Du sjunger och du dansar
med glädjen i din famn,
med rosor uppå kinden
och blick så ljus och varm.
Hallå, hurra, tralala lalala!

2. Och aldrig blir vi gamla
när i själen ungdom bor.
Du är mitt hjärtas drottning,
jag på min lycka tror.
Vi seglar ut i världen
och sjunger glatt vår sång
och hissar hoppets segel
och sätter så igång.
Hallå, hurra, tralala lalala!

3. När mörkblå böljor brusar
kring vår galejas rund
och friska vindar susar
med dem i glatt förbund,
då håller jag i ratten,
ser seglen spända stå:
min flicka, håll i hatten,
att den ej blåser å!
Hallå, hurra, tralala lalala!

4. Och kursen den vi sätter
mot eget hem och härd,
hur sjöarna än skvätter
är de seglatsen värd,
och när vi hunnit hamnen
och fått förtöjt vid strand,
så tar jag dej i famnen
och kysser kinn i brand.
Hallå, hurra, tralala lalala!

söndag 22 september 2013

Dalvisa (Om sommaren sköna)










1. Om sommaren sköna, när marken hon gläds
vid Dala två älvarna vida
från Tunaå stranden till Gagnemäns näs,
hur fagert att ro och att rida!
//: Gud glädje och styrke de män som där bo ://
[alt.: Gud glädje och styrke de mänskor som bo]
vid älvom, på berg och i dalom.

2. Där sjunger mång´ fågel så ljuvligt å land
och djuren på åsarna gånga.
I Ål och i Leksand i sjö och på sand
om vårtiden leka så många.
Gud glädje och styrke...

3. Man färdas så lustigt på Siljanom
- den sjö sig så vida utsprider - 
från söder till väster och norrut runt om,
men österut Rättviken vrider.
Gud glädje och styrke...

4. Från Ore till Orsa man färdas också
till namnkunnigt Mora å stranden
vid skönaste Siljan och älvarna två
med blomstrande bygd utmed landen.
Gud glädje och styrke...

5. Där strålar i söder vår sol mot sin ö,
och stjärnorna himmelen pryda.
Där resa sig berg upp mot skyn invid sjö
att skapelsens härlighet tyda.
Gud glädje och styrke...

6. Från Venjan man vandrar till Älvemäns dal
och så upp till Idre och Särna,
där fjällheden öppnar sin ståtliga sal,
där renar än vistas så gärna.
Gud glädje och styrke...

7. Från öster- till västerdalmännernas bo,
o resande vandringsman, skåda
båd´ Lima och Malung och Äppelebo
tillika med Järna, Nås, Floda.
Gud glädje och styrke...

8. Så äro belägna till vatten och land
de skönaste dalar i Svea.
Besöke den orten helst vilken som kan,
så får han erfara långt mera.
Gud glädje och styrke...

9. De dalamäns bärgning, bedrifter och dygd,
gudsvördnad och fornärvda seder,
som tiderna genom ha danat vår bygd,
än Dalarna lända till heder.
Gud glädje och styrke...

10. Guds Ande i Norden här vile nu sig
sist in emot världenes ända!
Och alla lovsjunge den saliga tid,
Gud värdigas Dalarna sända!
Så glädjas och fröjdas de män som där bo...
[alt.: Så glädjas och fröjdas de mänskor som bo...]

11. I svearnas land invid Dalälvens strand
må tacksång till Gud vi hembära.
Förgätom då icke att prisa hans namn!
Vad kunna vi mera begära?
Nu glädes och fröjdes de män som där bo...
[alt.: Nu glädes och fröjdes de mänskor som bo...]

lördag 7 september 2013

Gubben Noak



1. Gubben Noak, gubben Noak 
var en hedersman. 
När han gick ur arken 
planterade han på marken 
mycket vin, 
ja mycket vin, 
ja detta gjorde han. 

2. Noak rodde, Noak rodde 
ur sin gamla ark, 
köpte sig buteljer, 
sådanna man säljer, 
för att dricka, för att dricka 
på vår nya park. 

3. Han väl visste, han väl visste 
att en mänska var 
torstig av naturen 
som de andra djuren, 
därför han ock, därför han ock 
vin planterat har. 

4. Gumman Noak, gumman Noak 
var en hedersfru. 
Hon gav man sin dricka; 
fick jag sådan flicka, 
gifte jag mig, gifte jag mig 
just på stunden nu. 

5. Aldrig sad` hon, aldrig sad` hon: 
Kära far nå nå, 
sätt ifrån dig kruset. 
Nej, det ena ruset 
på det andra, på det andra 
lät hon gubben få. 

6. Gubben Noak, gubben Noak 
brukte eget hår, 
pipskägg, hakan trinder, 
rosenröda kinder, 
drack i botten, drack i botten. 
Hurra och gutår! 

7. Då var lustig, då var lustig 
på vår gröna jord; 
man fick väl till bästa, 
ingen torstig nästa 
satt och blängde, satt och blängde 
vid ett dukat bord. 

8. Inga skålar, inga skålar 
gjorde då besvär, 
då var ej den läran: 
jag skall ha den äran. 
Nej i botten, nej i botten 
drack man ur så här.

Matvisa



1. Först jag spisar 
tjugo grisar 
det är härlig mat.
Helst små feta späda 
och man kan bereda 
dem med sköna 
vackert gröna 
huvud av sallat. 

2. Nitton hönor 
bruna bönor 
arton kilogram, 
sjutton stycken sillar 
ner i magen trillar, 
sexton läckra 
späda, smäckra 
rostade små lamm.  

3. Femton bullar 
sedan rullar 
ner i halsen lätt.
Fjorton omeletter, 
tretton fläskkottletter - 
jag bland rätter 
nästan sätter 
dem som nummer ett.  

4. Tolv glas dricka 
kan jag slicka 
i mej när jag vill. 
Elva små potäter 
jag till middag äter,
tio gäddor, 
nio skäddor, 
åtta kvistar dill. 

5. Sju små harar 
jag väl klarar, 
pannekakor sex, 
fem små gäss med krås till, 
fyra torskar, sås till 
tre fasaner, 
två bananer 
och till slut ett kex!

tisdag 3 september 2013

Ja sau i öster




1. Ja sau i öster, ja sau i väster,
ja sau i sönner å ja sau i nor,
//: å alla granne grebber sau ja dansa,
men inte sau ja den ja sau i fjor ://

2. Ja troer ja lessner,  ja troer ja tröttner,
ja troer ja övergiver alltihop;
men får ja brännevin så blir ja´ munter,
så ska ja roa er allihop.

3. Nu har ja övergivi supa brännevin,
nu har ja övergivi spela kort.
Nu har ja fria te e granner grebba,
de va de roliaste ja ha gjort.

4.  Ja har ett eble uti min lomme,
de ska  ja gömme te min lella vän.
Men vill den vännen inte te mej komme
så eder ja väl opp mitt eble säl. 

Veckans dagar



1. Månda´n då super mästarn å jag
lai lai lai, lai lai laio.
Tisda´n då träter gumman å jag,
lai lai lai, laio.

2. Onsda´n då snurrar stugan omkring,
torsdan då gör man alls ingenting.

3. Freda´n då kan väl arbetet stå,
lörda´n då tränger sabbaten på.

4. Sönda´n då ska man sova sej mätt,
då må ni tro att veckan går lätt.