torsdag 13 december 2018

Vindarna sucka uti skogarna (Vallflickan från Mora)




1. Vindarna sucka uti skogarna,
forsarna brusa uti älvarna,
vågorna gunga sakta,
vågorna gunga sakta,
gunga sakta fram mot Siljans strand.

2. Fullmånen glimmar mellan skyarna,
ljusen de tindra utur byarna,
fjällarnas kam omgjutes,
fjällarnas kam omgjutes,
den omgjutes skönt av norrskensbrand.

3. Ensam i stilla stjärnenätterna,
långt utåt vida Moraslätterna,
vallar jag fåren mina,
vallar jag fåren mina,
vallar och sjunger till på egen hand.

Tänker du att jag förlorader är

Gossen min bor i Alunda by



1. Gossen min bor i Alunda by,
Alo, Alunda, Alundalej!
Ögon har han blå som himmelens klara sky.
Alunda - lunda, Alo!

2. Går med sin lie lätt som en vind,
Alo, Alunda, Alundalej!
Litet bränd av sol, men frisk och röd om kind.
Alunda - lunda, Alo!

3. Nyss red han sina hästar i vall,
Alo, Alunda, Alundalej!
Aldrig såg jag fåle bättre skött på stall.
Alunda - lunda, Alo!

4. Går han i dansen sedig och blyg,
Alo, Alunda, Alundalej!
Ser han på en flicka, sker det just i smyg.
Alunda - lunda, Alo!

5. Pingstdag om kvällen kom han till mig,
Alo, Alunda, Alundalej!
"Rosa lilla, hör vad jag vill säga dig!"
Alunda - lunda, Alo!

6. "Rosa, min Rosa, älskar du mig?"
Alo, Alunda, Alundalej!
"Du får nog en annan, tag din korg och tig!"
Alunda - lunda, Alo!

7. Kom så till mig en midsommarkväll,
Alo, Alunda, Alundalej!
Gick med mig i dansen lättlig och snäll,
Alunda - lunda, Alo!

8. Flickor, bara tyst, men tillstå jag vill,
Alo, Alunda, Alundalej!
Hur det var, en kyss, det krångla´ han sig till.
Alunda - lunda, Alo!

9. "Rosa!", han sade, "skall jag dö av sorg?"
Alo, Alunda, Alundalej!
"Här har du min hand, jag tar igen min korg."
Alunda - lunda, Alo!
 

Så mörk är natten i midvintertid

Natten går tunga fjät



1. Natten går tunga fjät
runt gård och stuva,
kring jord som sol´n förlät
skuggorna ruva.
//: Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
sankta Lucia,
sankta Luncia ://

2. Natten var stor och stum,
nu hör, det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
//: Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår,
sankta Lucia,
sankta Lucia ://

3. Mörkret skall flykta snart
ur jordens dalar,
så hon ett underbart 
ord till oss talar.
//: Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky,
sankta Lucia,
sankta lucia ://

tisdag 11 december 2018

Land, du välsignade

   

1. Land, du välsignade, tag min sång! 
Gjut din ande i orden! 
Giv, att den ljuder fullkomnad en gång,
sången om landet i Norden,
sången om sjumila skogar och sjö,
slätter, som skördar oss bära,
midnattssol och midvintersnö,
Sverige till ära, Sverige! 

2. Land, du välsignade, tag mitt verk! 
Dig min strävan jag vige! 
Signa min tanke och armen stärk,
främst bland de främsta jag stige,
att när min bana jag ändat har,
sjunkit till skuggorna neder,
stolt må man minnas, att svensk jag var,
Sverige till heder, Sverige!

tisdag 4 december 2018

Ångermanland- Styvmorsviol - Tre färger

Värmland - Skogsstjärna - I Värmlands skogar lyser

När livet inte blir som vi har tänkt oss

Var är biljetten, vart skall du resa?

Så bister, kall sveper nordanvinden

Medelpad - Gran - De röda smycken

Närke, Gullviva, Primula veris guld över ängarna

Lappland - Fjällsippa - När sig himlen

Dalarna - Ängsklocka - En kampanil på åkerren

måndag 8 oktober 2018

Frihet är det bästa ting




1. Frihet är det bästa ting
som sökas kan all världen kring,
för den henne rätt kan bära.
Vill mot dej själv du vara huld,
så älska frihet mer än guld.
Med frihet följer ära.

2. Gammal lära liksom ny,
de bjuder frid i varje by.
Dock kan ej frid förbliva,
där icke frihet har sitt bo.
Blott hon kan skänka fred och ro
och ofrid all fördriva.

3. Är hon borta, friheten,
hon blir ej lätt få fatt igen,
hur flinkt du än dej vänder.
Du fresta må med hot och låt,
du står där snopen i din ståt,
hon flög ur dina händer.

4. Lyd mitt råd, ha frihet kär,
om du förstår vad frihet är,
vad hon dej trofast bringar:
hon frid och hälsa drager hem
och glädje stor åt alla dem,
som nås av hennes vingar.

5. Ädle svensk, du må stå fast
och bättra det som fordom brast!
Låt aldrig dej förvända!
Nej, våga både hals och hand
att frälsa hem och fosterland!
Gud skall dej tröst väl sända.

6. Fågeln värjer eget bo
och markens djur sin lyas ro,
nu märk vad du bör göra.
Gud givit dej förstånd och skäl:
var hellre fri än annans träl,
den tid du kan dej röra.


I månans skimmer (Över nejdens skönhet glimmar)

tisdag 21 augusti 2018

Morgonbad i strandruinen



1. Hej, min skjorta hissas muntert 
på en brusten kolonnad 
av en strandruin, som fordom 
var ett romerskt kejsarbad! 
Långt på havets dimblå linje, 
som ett fartyg på en fris, 
gungar Capri vinlövsriggat, 
seglande till paradis.

2. Och på andra sidan golfen, 
tungsint som ett tjudrat ök, 
står Vesuvius och frustar 
boll på boll av sorgsen rök. 
Men bland blommor och bland ödlor, 
granna som smaragd och vin, 
dansar jag barbariskt naken 
i en kejserlig ruin. 

3. Hej, nu dansar jag till randen 
av en mossig marmorhall, 
tar ett språng och tumlar rusig 
ned i spegeln av kristall! 
Hejsan, lekande delfiner, 
låt oss hålla lustigt lag! 
Humrar, borrar, djuphavsfiskar — 
ta emot mej, här är jag! 

4. Ut på svala golfen styr jag. 
Med en våg till huvudgärd 
lägger jag mej lat på ryggen 
i en morgonklarnad värld. 
Skimrande latinska segel 
blinkar över havets rand. 
Och jag hälsar sol och himmel 
hänryckt med min sträckta hand.

Vårhymn

 

1. Jag vet ej vad jag tackar för, 
jag vet ej vad det är 
som gör mej denna sorgsna jord 
så obeskrivligt kär. 
Nu strömmar våren ned ur skyn 
med sånger, doft och ljus. 
Det lyser blitt kring varje liv 
som i ett fadershus. 

2. Jag famnar dig, du goda värld, 
som vaknar ung och vän! 
Vad mäktar alla mörka år 
mot detta gyllne sken! 
Jag vet ej vad jag tackar för 
och vet ej heller vem. 
Men jag är obeskrivligt glad 
att jorden blev mitt hem.

lördag 11 augusti 2018

Vem kan längre hålla vakt




1. Vem kan längre hålla vakt
emot allt som stormar?
Låt oss hålla husandakt
medan världen gormar.

2. Världen har en väldig makt,
den vill slå ihjäl en.
Låt oss hålla husandakt,
det är bra för själen.


3. Mänskofruktan hyser jag,
hjälp mig, käre Herre!
Hjälp mig både natt och dag,
att det ej blir värre!

4. Är jag till förtvivlan bragt,
är jag trött till döden,
låt oss hålla husandakt,
ty det lindrar nöden.

tisdag 7 augusti 2018

Är jag intill döden trött




1. Är jag intill döden trött,
ganska trött,
mycket trött,
sjuk och trött och ledsen.
Långt var vägen, som jag nött,
ingen liten vän jag mött.
Jag är trött,
ganska trött,
sjuk och trött och ledsen.

2. Säg, var hålls min lille vän,
rare vän,
ende vän
i den vida världen?
Hjärtat har jag hårt i bänn.
Kommer, kommer du igen
lille vän,
rare vän
i den vida världen?

3. Kom och hjälp mig för Guds skull,
för min skull,
för din skull,
du, som ensam kan det!
Världen är av sorger full,
allt som glimmar är ej gull.
För Guds skull,
för min skull,
hjälp mig, du som kan det!

onsdag 6 juni 2018

Januari börjar året



1. Just på timmar tjugofyra
runda jorden svänger kring.
Kring vår sol, den sköna, dyra
på ett år hon gör sin ring.
Lilla månens lopp, det trånga,
på en månad kring oss far,
men planeterna, de många,
ila runt kring solen klar.

2. När som solen börjar dagen,
man i öster henne ser,
men är kvällens timme slagen,
sjunker hon i väster ner.
Där som middagssolen lyser,
man det varma söder har;
men i norr - hu! vad man fryser,
mer ju mer mot norr man far.

3. Januari börjar året,
februari kommer näst,
mars, april ha knopp i håret,
maj och juni blommar bäst.
Juli, augusti och september
sköna, ljuvliga framgå,
men oktober och november
och december äro grå.

tisdag 5 juni 2018

We merry minstrels soft music enjoy




Spela och sjung, ni som älskar musik,
musiken gör världen så ljuvlig och rik.
Spela och sjung så hormonerna yr,
förtvivlan och avund för tonerna flyr.
Hell dig, fru Musica, utsänd av Gud,
du upplivar världen med vågor av ljud!

torsdag 31 maj 2018

Allting på jordens rund




//: Allting på jordens rund
måste förgå ://
//: Men vår fru Musica ://
men vår fru Musica,
hon skall bestå!

måndag 16 april 2018

Topelius 200 år: Uti den vackra våren




1. Uti den vackra våren
smalt drivan innan kort.
Gud tog den frusna tåren
från jordens öga bort.
Och allt var ljust och soligt,
och lärkan sjöng så glad,
och barnen hade roligt
allt ibland löv och blad.

2. Sen kommo sommarns dagar,
då ängen fick sin skrud
med gräs i gröna hagar,
och jorden kläddes brud.
Då rodde vi till skären,
då sprungo vi i skog,
då plockade vi bären,
och roligt var det nog.

3. Sen blev det mörkt om hösten
och stormade på hav,
och stum blev fåglarösten,
och blomstren föllo av.
Det tröskades på logen,
tills skörden var förbi.
Bland lingonen i skogen
så roligt hade vi.

4. Så kom den kulna vinter
med fästningar i snön,
när skidan lustigt slinter,
och bjällran klingar skön.
Och brasan brann förtroligt
på varma stugans härd,
och barnen hade roligt
också i vinterns värld.

5. Och sen, när drivan gråter,
blott du är from och nöjd,
så kommer våren åter
med nya lekars fröjd.
Var årstid har sin trevnad.
Vi prisa Gud var dag,
och så förgår vår levnad
allt efter Guds behag.

söndag 25 februari 2018

Topelius 200 år: Klang, min vackra bjällra



1. Klang, min vackra bjällra,
i den sena kväll!
Spring, min raska fåle
över mo och fjäll!
Hemåt ila
vi med vindens snabba fart,
där så vila
vi i mjuka armar snart,
och vår lycka
ingen må förtycka. (Fine)
Alla kvällens norrsken flämta
där i skyn;
alla sälla minnen skymta
för min syn.
Klang, min vackra bjällra...

2. Klang, min vackra bjällra,
glatt i kvällens ro!
Spring, min raska fåle,
över fjäll och mo!
Första morgonstråle
randas i vårt hem;
alla skogar småle
och vi le åt dem;
om vi stjälpa,
det kan ingen hjälpa. (Fine)
Syns ett ljus ej glimma
i den mörka däld?
Är det hemmets skimmer
eller stjärnans eld?
Klang, min vackra bjällra...

lördag 24 februari 2018

Topelius 200 år: Ack, nu är det vinter



1. Ack, nu är det vinter 
och skidan hon slinter 
i bukter och finter, 
går bra, går bra! 
Och knutarna spraka
och medarna knaka
och isarna braka, 
hurra, hurra! 

2. Nu remma vi hemma
vår skridsko i klämma 
och möte vi stämma 
på sjön, min vän. 
Nu börjas attacken 
med stål uppå klacken
och nacken i backen
och upp igen! 

3. När vintrarna snöga 
på näsa och öga, 
det akta vi föga,
går bra, går bra! 
När julgranen blossar 
och läxorna lossar 
då sjunga vi gossar: 
Hurra, hurra!

tisdag 13 februari 2018

Adolfs skål (Fettisdagsvisa)



1. //: Adolfs skål!
Den bäste Kung vi sett i Norden!
Han ej tål
en hetvägg kvar på borden ://
//: Rund och glad
var svältkur han föraktar,
eftertraktar,
mer ej vaktar
sköna semlors rad ://

2. //: Sådan kung
är värd att styra Sveriges öden:
fast och tung,
en baddare bland bröden ://
//: Vasa ätt
oss lärt att aldrig svika,
aldrig vika
utan fika
efter varje rätt :// 

Gustafs skål



1. //: Gustavs skål!
Den bäste Kung som Norden äger:
Han ej tål
att viktskåln ojämnt väger ://
//: God och glad
han ilskans röst föraktar
samt avvaktar
och betraktar
dårskap i sin grad ://

2. //: Sådan kung
är värd att styra Sveriges öden:
rask och ung,
ej rådlös uti nöden ://
//: Vasa ätt
har aldrig lärt att svika,
aldrig tvika,
men att fika
till att göra rätt :// 

Jfr travestin Adolfs skål om Gustafs fader, svarvaren, snusaren och semmelätaren, som stupade bland faten fettisdagen 1771. "En prostadöd" som en sarkastisk adelsman yttrade - vad en ska säga om att bli skjuten på en maskeradbal förtäljer inte historien (en teaterdöd?). Adolf Fredrik var, liksom vår nuvarande kung, den närmast perfekte konstitutionelle monarken. Adolfs skål!

lördag 27 januari 2018

Vi ska nå vårt mål (We shall overcome)



1. Vi ska nå vårt mål,
vi ska nå vårt mål,
vi ska nå vårt mål en dag.
Ja, djupt inom mej (inom mej)
tror jag och vet:
vi ska nå vårt mål en dag.

2. Vi går hand i hand,
vi går hand i hand,
vi går hand i hand en dag.
Ja, djupt inom mej (inom mej)
tror jag och vet:
vi ska nå vårt mål en dag.

3. Vi ska uppnå fred,
vi ska uppnå fred,
vi ska uppnå fred en dag.
Ja, djupt inom mej (inom mej)
tror jag och vet:
vi ska nå vårt mål en dag.

4. Vi är inte rädda,
vi är inte rädda,
vi är inte rädda idag.
Ja, djupt inom mej (inom mej)
tror jag och vet:
vi ska nå vårt mål en dag.

5. Hela vida världen,
hela vida världen,
hela vida världen en dag.
Ja, djupt inom mej (inom mej)
tror jag och vet:
vi ska nå vårt mål en dag.

onsdag 3 januari 2018

Årstiderna



1. Uti den vackra våren 
smalt drivan innan kort. 
Gud tog den frusna tåren 
från jordens öga bort. 
Och allt var ljust och soligt, 
och lärkan sjöng så glad, 
och barnen hade roligt 
allt ibland löv och blad. 

2. Sen kommo sommarns dagar, 
då ängen fick sin skrud 
med gräs i gröna hagar, 
och jorden kläddes brud. 
Då rodde vi till skären, 
då sprungo vi i skog, 
då plockade vi bären, 
och roligt var det nog. 

3. Sen blev det mörkt om hösten 
och stormade på hav, 
och stum blev fåglarösten, 
och blomstren föllo av. 
Det tröskades på logen, 
tills skörden var förbi. 
Bland lingonen i skogen 
så roligt hade vi. 

4. Så kom den kulna vinter 
med fästningar i snön, 
när skidan lustigt slinter, 
och bjällran klingar skön. 
Och brasan brann förtroligt 
på varma stugans härd, 
och barnen hade roligt 
också i vinterns värld. 

5. Och sen, när drivan gråter 
- blott du är from och nöjd - 
så kommer våren åter 
med nya lekars fröjd. 
Var årstid har sin trevnad,
vi prisa Gud var dag. 
Och så förgår vår levnad 
allt efter Guds behag.