måndag 21 november 2016

Tre brokiga grisar




Min far 
han har
tre brokiga grisar:
en svart,
en blå
och en som han inte visar.
Och denna visan är inte lång,
så därför tar vi den än en gång:

Min far 
han har
tre brokiga grisar:
en svart,
en blå
och en som han inte visar.

Jag ska sjunga en liten stump (Katten och svansen)



Jag ska sjunga en liten stump
om denna lilla katten.
Han skulle springa efter sin svans,
men han fick inte fatt den.
Katten sprang,
svansen slang,
katten sprang och svansen slang.
Denna visa är inte lång,
vi ska sjunga den än en gång!

Alt. melodi och textvariant:

Ro, ro, barnet




Ro, ro, barnet,
katten hänger i garnet,
ro, ro, lilla barn,
katten hänger i mammas garn.

måndag 14 november 2016

Nu i ro slumra in



Nu så skönt slumra in
uti bädden så fin,
som blomman på äng
i gungande säng.
Och Guds änglar de små
breda vingarna ut.
Omkring barnet de stå
till dess natten är slut.

Alt. koral:
Nu i ro slumra in,
lilla älsklingen min,
ned i kudden dej göm
vid din rosiga dröm,
//: tills du väcks, lilla vän,
nästa morgon igen ://

Alt. övers.:
Nu gokväll och gonatt!
Sov så gott, lilla skatt,
sov så gott och dröm sött,
för du är ju så trött.
//: Sov så gott, lilla vän,
tills du vaknar igen ://

Nu gokväll och gonatt!
Här har änglar sej satt.
Nu de vakar och ser
hur i drömmen du ler.
//: På ditt barnsliga vis
dröm om Guds paradis! ://
 .

Sko, sko liten häst



Sko, sko liten häst,
imorron blir det snö och frost.
Då blir skorna dyra:
tre daler och fyra.

Lunka på



//: Lunka på,
lunka på,
vi har långan väg att gå ://
//: Hopp, mor Annika!
Hopp, mor Annika!
Hopp, min lilla Annika! ://

onsdag 2 november 2016

Den misskände spelmannen




1. Han kom i regn och rusk;
han såg ut som en slusk,
ty hans byxor voro våta och hans rock, ack ja!
Från hans bruna lädersäck
flöt en dunkel vattubäck,
då han ställde den vid dörrn och om natthärbärge ba´.

2. Men då gnall det i en vrå:
"Ja, det är nu en gång så -
allt pack skall äta på den stackars bonn, ack, ja!
Gack i boden till min dräng,
för där står en ledig sång,
och en knippa långhalm kan du från foderskullen ta."

3. Mörk var vandringsmannens blick,
då han vände sig och gick.
När han grep sin säck vid dörrn, så lät det klong, ack ja!
Men då ropte bonden: "Stopp,
har du don, så spela opp!
Din kvällsvard kan du tjäna, ifall du gnider bra."

4. Och den första låt han strök,
det var trummor, skott och rök,
det var blåa led och blänkande gevär, ack ja!
Bondens anlet sken och brann.
"Det var värst, så du går an!
Som i beväringsåren mitt arma blod spratt sta´."

5. Men den andra strofen sang
som de helga klockors klang,
som en sommarpsalm bland björkdoft i Guds hus, ack ja!
Då från spisen from och rörd
vart värdinnans stämma hörd:
"Den bästa säng i huset skall sådan spelman ha."

6. Och den tredje takt han drog
det var fågelspel i skog,
det var par om par i dans och älskogslust, ack ja!
Då sprang husets dotter opp
och om halsen honom lopp,
ty vackra flickors kyssar ska glada spelmän ha.

7. Men bonden satt vid bord
och han talte milda ord:
"Kom, tag ett glas; jag älskar spel och sång, ack ja,
och samma smak har mor."
Blygt och tyst sad´ mön: "Jag tror,
när du är borta, främling, blir aldrig mer jag gla´.

8. Den unge spelman log,
då det fyllda glas han tog.
"Jag är väl ej den buse som ni trott, ack nej!
Jag är lärd till orgelnist,
och mitt namn är Apelqvist,
och med fröjd, du sköna flicka, trolovar jag dej!"