söndag 22 december 2019

Sjungande, sjungande nu vi går




1. Sjungande sjungande nu vi går,
julens klockor ringer,
sjungande sjungande, snön ger spår,
julens klockor ringer.
Glada röster, ljusa skratt
gör ett fruset sinne glatt.
Ding dong, ding dong,
julens klockor ringer. 

2. Sjungande, sjungande tar vi stan,
julens klockor ringer,
sjungande, sjungande fångar dan,
julens klockor ringer.
Kom och lyssna på vår sång,
stora saker är på gång.
Ding dong, ding dong,
julens klockor ringer.

3. Sjungande, sjungande går vi ut,
julens klockor ringer.
Sjungande följer vi stjärnans ljus,
julens klockor ringer.
Vi vill ha dej med förstås:
Himlens kung är född hos oss!
Ding dong, ding dong,
julens klockor ringer. 

torsdag 3 oktober 2019

Enighet och rätt och frihet



Enighet och rätt och frihet
för vårt tyska fosterland,
låt oss sträva efter detta
av allt hjärta, hand i hand!
Enighet och rätt och frihet
skapar nya syskonband.
Nu i glansen av den lyckan
blomstra, tyska fosterland!

måndag 15 juli 2019

Allting i världen ger orsak att dricka



1. Allting i världen ger orsak att dricka,
när som man saken vill utgrunda rätt.
Ödet må fröjd eller vidrighet skicka,
allt till att möta finns endast ett sätt:
Vinet den glade än gladare gör,
jagar bekymret och sorgen förstör.

2. Tiderna äro just så som man tar dem;
griller ej fräta den rusiges själ.
Fröjdoms med vänner, så länge man har dem –
falla de undan, så sjungom: »Farväl!»
Ödet till hugnad åt människor gav
vin båd’ vid barnsöl och bröllop och grav.

3. Allting fördrar man så nöjd under ruset –
vinet den säkraste visheten ger.
Rymmer min älskliga maka ur huset
(som nu tyvärr bland oss händer och sker),
skyndar jag hurtigt att tömma min bål,
dricker med glädje tacksägelseskål.

måndag 18 februari 2019

Jorden var nog vacker den första morgonen

Härlig är kvällen

 

1. Härlig är kvällen, 
fridfull och ren. 
Solen kring fjällen 
sprider sitt sken, 
sakta sig sänker 
ned på sin bädd. 
Strålande blänker 
vågornas brädd. 

2. Natten kring haven 
breder sitt flor. 
Tyst som i graven 
stillheten bor. 
Guldfiskar glimma 
rikt invid strand. 
Svanorna simma  
sakta till land. 

3. Tystnad är sången, 
bönen också. 
Vandrarn är gången 
vilan att nå. 
Midnattens tärnor 
binda en krans. 
Tusende stjärnor 
sprida sin glans.

fredag 11 januari 2019

Spelmannen




1. Jag är spelman, jag skall spela på gravöl och på dans
i sol och när skyar skymma månens skära glans.
Jag vill aldrig höra råd och jag vill spela som jag vill,
jag vill spela för att glömma att jag själv finnes till.

2. Jag vill inte tröska råg och jag vill inte repa lin,
ty den hand som stråken skälver i skall hållas vek och fin.
Ni får inte ge mej bannor eller kalla mej för lat,
fast jag stundom hellre hungrar än jag spelar för mat.

3. Jag vill inte gräva jorden, jag vill inte hugga ved,
jag vill drömma under häggarna tills solen hon gått ned.
Och i kvällens röda brand ska jag stå upp med min fiol
och spela tills ett öga lyser hett som kvällens sol.

4. Jag ska spela när ni gräva edra kära ner i jord,
jag ska spela hela sorgen i en visa utan ord.
Och det svarta som var döden och som hälsat vid er säng,
det ska forsa som en strömmande sorg från min sträng.

5. Jag ska följa genom dalarna i höstens höga natt,
och i rök från hundra milor ska jag sjunga som besatt.
Och när natten böljar becksvart över skogstjärnens skum,
mina basar skola ropa djupt ur mänskosjälens rum.

6. Tre sorgens strängar har jag - den fjärde har gått av,
den brast i en skälvning på den bästa vännens grav.
Men ända in i döden vill jag följa er med sång,
och jag vill dö och jag vill spela till uppståndelse en gång.