måndag 25 februari 2013
Vi ska ställa till en roliger dans
1. //: Vi ska ställa till en roliger dans
och vi ska binda både krona och krans
till dansen ://
//: Hej hopp! en roliger dans,
hej hopp! båd krona och krans
till dansen ://
2. //: Vacker är du, när du dansar och ler,
och vacker, när du på din käresta ser,
du lilla ://
//: Hej hopp! du dansar och ler,
hej hopp! på kärestan ser,
du lilla ://
onsdag 20 februari 2013
Skulle jag sörja då vore jag tokot
Alt. melodi ("Sorgen och glädjen"):
Skulle jag sörja då vore jag tokot
fast än det ginge mig aldrig så slätt.
Lyckan min kan fulla synas gå krokot;
vakta på tiden, hon lär full gå rätt.
All världen älskar ju vad som är brokot,
mången mått liva som ej äter skrätt.
Olyckan växlar ju lika med lyckan,
allt, vad begynsel har, ändas en gång;
druckin man haver ej allestäds hickan,
lust följer gråten, gråt ändas i sång;
den som på sanningen pekar med stickan
kan lell lätt falla från sanningens spång.
Himmelens dagg plär på träden nerdugga,
men så snart jorden har gett dem nog saft
att de kunn' trotsa skyn, vem kan kullhugga
samma, när yxen ens har inte skaft?
Maskstungne kan man med fingrerna gnugga; mången tror vunnit, vad ändlykten taft.
Dy lät man lyckan med olyckan strida,
intill jag ser, ho som vinner för mej.
Ingen mått' skjutshästen alltför hårt rida,
tröttar du honom, förtreter han dej;
fast om en måste förföljelse lida,
modet blir fritt, när som kroppen är ej.
Dy skall mitt mod och blod osörgse vara,
Lasse räds varken hat, avund ell' tvång.
Ingen tårs göra mer än han kan svara,
rätt måst (trots orätten) hava sin gång.
Fly med flit, vem som kan, slik olyckssnara,
fängsel gör längsel när lyckan är vrång.
Tänk min vän, att man fördenskull mått liva
lustig, fast om det är mot ens behag.
Lyckan hon vandlar sig, kan sällan bliva;
vadan hon kom i går, går hon i dag.
Dy har jag hoppet, I lär en gång skriva,
att I, olycklig, är lustig som jag.
lördag 2 februari 2013
Jag blir så glad när jag ser dej
Jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad när jag ser dej,
jag blir så glad, så glad,
så glad när jag ser dej.
Det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred, Guds fred,
Det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred jag vill ge dej,
det är Guds fred, Guds fred,
Guds fred jag vill ge dej.
Hevenu shalom alechem,
hevenu shalom alechem,
hevenu shalom alechem,
hevenu shalom, shalom,
Hevenu shalom alechem,
hevenu shalom alechem,
hevenu shalom alechem,
hevenu shalom, shalom,
shalom aleichem.
Text och musik: Från Israel
Text och musik: Från Israel
lördag 15 december 2012
Sankta Lucia, ljusklara hägring
1. Sankta Lucia,
ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt
glans av din fägring.
||: Drömmar med vingesus,
under oss sia,
tänd dina vita ljus,
Sankta Lucia. :||
2. Kom i din vita skrud,
huld med din maning.
Skänk oss, du julens brud,
julfröjders aning.
||: Drömmar med vingesus,
under oss sia,
tänd dina vita ljus,
Sankta Lucia. :||
3. Trollsejd och mörkermakt
ljust du betvingar,
signade lågors vakt
skydd åt oss bringar.
||: Drömmar med vingesus,
under oss sia,
tänd dina vita ljus,
Sankta Lucia. :||
4. Stjärnor som leda oss,
vägen att finna,
bli dina klara bloss,
fagra prästinna.
||: Drömmar med vingesus,
under oss sia,
tänd dina vita ljus,
Sankta Lucia. :||
fredag 30 november 2012
Av allt det goda, som man förtär
1. Av allt det goda som man förtär
bland alla jordiska drycker,
ju kaffetåren den bästa är,
den skingrar människans nycker.
Den styrker kroppen, den livar själen,
den känns från hjässan, ja ner i hälen.
Håhåjaja, håhåjaja!
2. När hösten kommer med blåst och snö,
och våren börjar sin väta,
då blir till lynnet man kärv och slö,
man vill blott sova och träta.
Ja, man är ruskig i hela kroppen,
men då finns hälsan i kaffekoppen.
Håhåjaja, håhåjaja!
3. När färska nyheter månde tas
från stadens hundrade kanter,
man på ett litet honett kalas
ser sina vänner och tanter,
vid kaffebordet man gör sitt bästa
med fantiserande om sin nästa.
Håhåjaja, håhåjaja!
4. Den ene dricker sin tår på bit,
en annan älskar att doppa,
parlerar därvid med sådan flit
att man bör öronen stoppa.
Som trumman bullrar vid krigsreveljen,
så bullrar tungorna i konseljen.
Håhåjaja, håhåjaja!
5. Förutan kaffe – o gudadryck! –
vad vore mänskliga livet?
Allt nytt som ännu ej finns i tryck
i pannans botten står skrivet.
Ty sen man utdruckit sista slumpen,
står livets gåtor i kaffesumpen.
Håhåjaja, håhåjaja!
Julvisa i Finnmarken
ATT SJUNGAS VID BORDET TILL MÖRKT ÖL
1. För den vinande nordan och vintern, broder,
för den grånande morgonens stjärna klar,
för vårt hem och vårt land och vår bedjande moder, för myllrande städer och istunga floder
vi höja vårt stop - och för kommande dagar
och för kärlek och lycka som var.
2. När sjöarna ligga här frusna och döda,
och yrvädren dansa i moar och slog,
vi dricka och drömma om bäckar som flöda,
och minna oss Terrvalaks solnedgång röda
och gårdar som lysa bland åbrodd och lilja
och skuggor som dansa i skog.
3. För den hårdaste skaren och bittraste vinden,
för det fattiga folket som slåss för sitt bröd,
för dem som i armod bli hårda om kinden -
för dukade bord och för slädar vid grinden,
för sårfyllda kroppar och läkande död.
4. Försonta och glada i stjärnans timma
vi glömma att jorden blev bräddad av hat.
Vi resa oss upp under stjärnor som glimma -
omkring oss de heligas natt vi förnimma -
för dem och för jorden, för himlen och oss
våra stop vi höja, kamrat.
lördag 24 november 2012
Frihet är en ständig kamp (Freedom is a constant struggle)
//: Dom säger att frihet är en ständig kamp ://
dom säger att frihet är en ständig kamp.
O Gud, vi har kämpat så länge!
Vi måste va´ fria, fria nu.
//: They say that freedom is a constant struggle ://
they say that freedom is a constant struggle.
Oh Lord, we´ve struggled so long.
We must be free, we must be free.
Till grönskande skogen en sommardag
1. Till grönskande skogen en sommardag,
till blommor och fågelsång längtar jag.
Jag längtar att ligga vid klarblå sjö
och andas in doften av nyfällt hö
//: och glömma all vardagens bråk och besvär,
endast minnas hur härligt dock livet är ://
2. Till vitprydda skogen en vinterdag,
till mäktiga furorna längtar jag.
Jag längtar till färd uppå isklädd sjö,
till skidornas glid över skarig snö
//: och glömma att vintern kan vara så lång,
endast minnas att sommar det blir en gång ://
Dagen dör (Day is done)
Dagen dör, skymning rår
över skog, över berg, över hav.
Allt är ro, vila trygg,
Gud är här.
Day is done, gone the sun
from the sea, from the hills, from the sky.
All is well, safely rest,
God is nigh.
torsdag 22 november 2012
Die Gedanken sind frei
1. Die Gedanken sind frei,
wer kann sie erraten,
sie fliehen vorbei,
wie nächtliche Schatten.
Kein Mensch kann sie wissen,
kein Jäger erschiessen,
//: es bleibet dabei:
die Gedanken sind frei ://
2. Ich denke was ich will,
und was mich beglücket,
doch alles in der Still,
und wie es sich schicket.
Mein Wunsch und Begehren
kann niemand verwehren,
//: es bleibet dabei:
die Gedanken sind frei! ://
3. Und sperrt man mich ein
im finsteren Kerker,
das alles sind rein
vergebliche Werke;
denn meine Gedanken
zerreissen die Schranken
//: und Mauern entzwei:
die Gedanken sind frei! ://
lördag 10 november 2012
En gång i min ungdom älskade jag
1. En gång i min ungdom älskade jag
en flicka med ljuva och rena behag.
Hon lova´ mej tro i lust och i nöd,
allt intill den blekaste död.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Hon lova´ mej tro i lust och i nöd,
allt intill sin blekaste död.
2. Hon var som en lilja vit uti hyn,
den fagraste flicka som skådats i byn.
Ett smittande skratt, en lustiger sång.
Vi älskade sommaren lång.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Ett smittande skratt, en lustiger sång.
Vi älskade sommaren lång.
3. Men kärleken vissna´, kärleken dog.
Vid Mikaelsmäss hade flickan fått nog.
Hon fann sej en riker, högfärdig man,
sa tack och adjö och försvann.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Hon fann sej en riker, högfärdig man,
sa tack och adjö och försvann.
4. Nu står jag vid städet sliten och grå
och hammaren bultar och hjärtat också.
Men aldrig den flickan kommer igen,
hon är hos sin nyvunne vän.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Men aldrig den flickan kommer igen,
hon är hos sin nyvunne vän.
5. Tra rajdadidadi rajdadida,
tra rajdadida dadi rajdadida,
tra rajdadidadi rajdadida,
tra rajdadi rajdadida.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://´
tra rajdadidadi rajdadida,
tra rajdadi rajdadida.
en flicka med ljuva och rena behag.
Hon lova´ mej tro i lust och i nöd,
allt intill den blekaste död.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Hon lova´ mej tro i lust och i nöd,
allt intill sin blekaste död.
2. Hon var som en lilja vit uti hyn,
den fagraste flicka som skådats i byn.
Ett smittande skratt, en lustiger sång.
Vi älskade sommaren lång.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Ett smittande skratt, en lustiger sång.
Vi älskade sommaren lång.
3. Men kärleken vissna´, kärleken dog.
Vid Mikaelsmäss hade flickan fått nog.
Hon fann sej en riker, högfärdig man,
sa tack och adjö och försvann.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Hon fann sej en riker, högfärdig man,
sa tack och adjö och försvann.
4. Nu står jag vid städet sliten och grå
och hammaren bultar och hjärtat också.
Men aldrig den flickan kommer igen,
hon är hos sin nyvunne vän.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://
Men aldrig den flickan kommer igen,
hon är hos sin nyvunne vän.
5. Tra rajdadidadi rajdadida,
tra rajdadida dadi rajdadida,
tra rajdadidadi rajdadida,
tra rajdadi rajdadida.
//: Hej hoppfadderiddlade raddlade rej ://´
tra rajdadidadi rajdadida,
tra rajdadi rajdadida.
Det sitter en fågel på liljonakvist
1. Det sitter en fågel på liljonakvist,
han sjunger så fagert om Herren Jesus Krist.
För Gud sänder ut sina nåde.
2. Då stod där en bonde och hörde uppå.
"Vill du följa med mig till himlen i år?"
3. "Så gärna jag ville, men kan icke få,
ty jag haver barn som är ganska små."
4. "I sköten nu barnen vem som sköta vill,
ty bättre är att höra Herren Jesus Kristus till."
5. Då stod där en krigsman och hörde uppå:
"Vill du följa med mig till himlen i år?"
6. "Så gärna jag ville, men jag icke får,
ty jag måste bära musköten i år."
7. "I bären musköten vem som bära vill,
ty bättre är höra Herren Jesus Kristus till."
8. Då stod där en jungfru och hörde uppå.
"Vill du följa med mig till himlen i år?"
9. "Så gärna jag ville men jag icke får,
ty jag måste bära gullkronan i år."
10. "I bären gullkronan vem som bära vill,
ty bättre är höra Herren Jesus Kristus till."
11. Det sitter en fågel på liljonakvist,
han sjunger så fagert om Herren Jesus Krist.
För Gud sänder ut sina nåde.
onsdag 7 november 2012
Sol går upp i vårens tid (In vernali tempore)
1. Sol går upp i vårens tid,
slut är vintern tunga.
Våren nalkas ljuv och blid,
svalan börjar sjunga.
Tegen fåras, böljan slår,
dungen luftigt lövad står.
Varje liv får tunga,
vaknar upp i morgonstund,
vinden smeker vinterns blund
bort från pannan unga.
2. Ängen sej i blommor klär,
slöjlik skrud bär lunden.
Fågelns drill så smeksam är,
säker, men ej bunden.
Bäckar spelar från vart berg,
daggstänkt sky med silverfärg
målar himlarunden.
Sol går upp i dyster natt,
hennes strålar leker glatt
hela morgonstunden.
3. O hur skön Guds ärekrans
i den värld han danat!
Vilken vishets återglans,
mera än vi anat!
Ja, från honom allting får
kraft att sträva år från år;
uppåt har han manat.
Alla avstånd plånas ut,
Gud är upphov, Gud är slut,
närmre än vi spanat.
Text och musik: Ur Piae Cantiones 1582, övers. Jenny Petersson, tr. 1914, ngt bearb. 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)