Tjing tjong långkalsong

Bara ord

Genom den trånga porten kan man bara tränga sej

Spelmannen

1. Jag är spelman, jag skall spela på gravöl och på dans
i sol och när skyar skymma månens skära glans.
Jag vill aldrig höra råd och jag vill spela som jag vill,
jag vill spela för att glömma att jag själv finnes till.

2. Jag vill inte tröska råg och jag vill inte repa lin,
ty den hand som stråken skälver i skall hållas vek och fin.
Ni får inte ge mej bannor eller kalla mej för lat,
fast jag stundom hellre hungrar än jag spelar för mat.

3. Jag vill inte gräva jorden, jag vill inte hugga ved,
jag vill drömma under häggarna tills solen hon gått ned.
Och i kvällens röda brand ska jag stå upp med min fiol
och spela tills ett öga lyser hett som kvällens sol.

4. Jag ska spela när ni gräva edra kära ner i jord,
jag ska spela hela sorgen i en visa utan ord.
Och det svarta som var döden och som hälsat vid er säng,
det ska forsa som en strömmande sorg från min sträng.

5. Jag ska följa genom dalarna i höstens höga natt,
och i rök från hundra milor ska jag sjunga som besatt.
Och när natten böljar becksvart över skogstjärnens skum,
mina basar skola ropa djupt ur mänskosjälens rum.

6. Tre sorgens strängar har jag - den fjärde har gått av,
den brast i en skälvning på den bästa vännens grav.
Men ända in i döden vill jag följa er med sång,
och jag vill dö och jag vill spela till uppståndelse en gång.

Det finns ett land

Har du sett den mannen

Vindarna sucka uti skogarna (Vallflickan från Mora)

1. Vindarna sucka uti skogarna,
forsarna brusa uti älvarna,
vågorna gunga sakta,
vågorna gunga sakta,
gunga sakta fram mot Siljans strand.

2. Fullmånen glimmar mellan skyarna,
ljusen de tindra utur byarna,
fjällarnas kam omgjutes,
fjällarnas kam omgjutes,
den omgjutes skönt av norrskensbrand.

3. Ensam i stilla stjärnenätterna,
långt utåt vida Moraslätterna,
vallar jag fåren mina,
vallar jag fåren mina,
vallar och sjunger till på egen hand.

Tänker du att jag förlorader är

Gossen min bor i Alunda by

1. Gossen min bor i Alunda by,
Alo, Alunda, Alundalej!
Ögon har han blå som himmelens klara sky.
Alunda - lunda, Alo!

2. Går med sin lie lätt som en vind,
Alo, Alunda, Alundalej!
Litet bränd av sol, men frisk och röd om kind.
Alunda - lunda, Alo!

3. Nyss red han sina hästar i vall,
Alo, Alunda, Alundalej!
Aldrig såg jag fåle bättre skött på stall.
Alunda - lunda, Alo!

4. Går han i dansen sedig och blyg,

Alo, Alunda, Alundalej!

Ser han på en flicka, sker det just i smyg.

Alunda - lunda, Alo!

5. Pingstdag om kvällen kom han till mig,

Alo, Alunda, Alundalej!

"Rosa lilla, hör vad jag vill säga dig!"

Alunda - lunda, Alo!

6. "Rosa, min Rosa, älskar du mig?"

Alo, Alunda, Alundalej!

"Du får nog en annan, tag din korg och tig!"

Alunda - lunda, Alo!

7. Kom så till mig en midsommarkväll,

Alo, Alunda, Alundalej!

Gick med mig i dansen lättlig och snäll,

Alunda - lunda, Alo!

8. Flickor, bara tyst, men tillstå jag vill,

Alo, Alunda, Alundalej!

Hur det var, en kyss, det krångla´ han sig till.

Alunda - lunda, Alo!

9. "Rosa!", han sade, "skall jag dö av sorg?"
Alo, Alunda, Alundalej!
"Här har du min hand, jag tar igen min korg."
Alunda - lunda, Alo!

 

Så mörk är natten i midvintertid

Natten går tunga fjät

1. Natten går tunga fjät
runt gård och stuva,
kring jord som sol´n förlät
skuggorna ruva.
//: Då i vårt mörka hus
stiger med tända ljus
sankta Lucia,
sankta Luncia ://

2. Natten var stor och stum,
nu hör, det svingar
i alla tysta rum
sus som av vingar.
//: Se, på vår tröskel står
vitklädd, med ljus i hår,
sankta Lucia,
sankta Lucia ://

3. Mörkret skall flykta snart
ur jordens dalar,
så hon ett underbart 
ord till oss talar.
//: Dagen skall åter ny
stiga ur rosig sky,
sankta Lucia,
sankta lucia ://

Land, du välsignade

   

1. Land, du välsignade, tag min sång! 
Gjut din ande i orden! 
Giv, att den ljuder fullkomnad en gång,
sången om landet i Norden,
sången om sjumila skogar och sjö,
slätter, som skördar oss bära,
midnattssol och midvintersnö,
Sverige till ära, Sverige! 

2. Land, du välsignade, tag mitt verk! 
Dig min strävan jag vige! 
Signa min tanke och armen stärk,
främst bland de främsta jag stige,
att när min bana jag ändat har,
sjunkit till skuggorna neder,
stolt må man minnas, att svensk jag var,
Sverige till heder, Sverige!

Vi bygger landet