Den motsträvige brudgummen

1. De klädde en brud i bröllopsskrud
- I kväden väl om I kunnen -
då hälsade brudgummen hem till sin brud:
jag vill inte vara brudgumme.

2. Och när som de kommo till kyrkogård
- I kväden väl om I kunnen -
två honom ledde, den tredje drev på,
för han ej ville vara brudgumme.

3. Och när som de kommo på kyrkohall
- I kväden väl om I kunnen -
det hördes så grant hur den stackarn han gnall:
"Jag vill inte vara brudgumme!"

4. Och när som de kommo till kyrkodörr
- I kväden väl om I kunnen -
så skrek han långt värre än han gjorde förr:
"Jag vill inte vara brudgumme!"

5. Och när som de kommo i kyrkan fram
- I kväden väl om I kunnen -
så ynkade både kvinna och man,
för han skulle vara brudgumme.

6. Men fram kom prästen med bok i hand:
- I kväden väl om I kunnen -
"Nu är hon din hustru, och du hennes man,
nu slipper du vara brudgumme!"

7. Och brudgummen tog sin brud i famn:
- I kväden väl, om i kunnen -
"Nå, Gud vare lov, nu är jag din man.
Nu slipper jag vara brudgumme!"