torsdag 12 april 2012

Slut på rallarkåren




1. Snart är den blott ett minne 
den gamla rallarkår,
som banor byggt i landet 
i snart etthundra år.
//: Genom stad, över land, 
där en järnväg drages fram,
från Ystad ner i Skåne 
till Torneälvens strand ://

2. Vi jämnat många kullar, 
vi fyllt så mången dal,
fast fort vi kärran rullat, 
var lönen ofta skral.
//: Uti bergschakt och tunnlar 
i hårdaste granit,
där dånar skotten ständigt 
av Nobels dynamit ://

3. Vi sjöng vår rallarvisa 
i takt med släggans slag,
den tiden vill jag prisa, 
då var det friska tag.
//: Och ur minnenas värld 
händer ännu mången gång,
att mången gammal rallare 
drar opp en rallarsång ://

4. Var lördagskväll så gärna 
vi ställde till med dans,
då kom var bygdetärna, 
så många som det fanns.
//: Mången fru minns nog än 
hur hon som flicka ung och varm,
i valsens virvlar fördes 
av kraftig rallararm ://

5. När vi byggt banor färdiga 
tills bygderna tog slut,
till Norrlands öde trakter 
vi sen fick draga ut.
//: Genom lapparnas land 
skulle järnväg dragas fram,
allt opp till Gällivare 
till midnattssolens land ://

6. Men längre upp mot norden, 
där urtidsfjällen stå,
med järn och stål till kärna, 
dit skulle järnväg gå.
//: Genom drivornas land 
fram till Västerhavets strand,
där drogo glada rallare 
Ofotenbanan fram ://

7. Nu är den blott ett minne, 
den gamla rallarkår.
Nu sist på Inlandsbanan 
vi knogat tretti år.
//: Den blev färdig just nu 
1937,
en skål för gamla rallare 
och varje rallarfru ://


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar