Vid ett torp i en skog

1. Vid ett torp i en skog
med en häst för en plog
en fattig bonde körde och log.
Bäst han körde en stund,
stack han pipan i mund
förnöjd av hjärtans grund.
Nöjd på sin tuva klen och knapp
han vände sin lilla åkerlapp:
var så ren i sin själ,
tänkte ärligt och väl
förutan larm och gräl.

2. Solen glittra´ i skyn,
alla snarka´ i byn,
men morgonrodnan gladde hans syn.
Alltid först gick han ut,
alltid sist hem till slut
och svettig i var klut.
Bordet för honom dukas snart
vid källan där vattnet rinner klart.
Middag redes till:
med en kaka, en sill
hans vällust nöjas vill.