tisdag 16 augusti 2011

Kulna höst



1. Kulna höst med regn och töcken,
bara backar, torra trän,
ängar magra som en öken,
tomma fält och fåglaskrän,
isbelupna kärr och hagar,
mörka gång och hala stig,
långa nätter, korta dagar
- sägen: skall jag gifta mig?

2. Horn, som krönt så många pannor
torde även kröna min.
Hustruns knorr samt knot och bannor
värre är än själva hin.
Skall jag tåla sura miner,
buller, harm och ordakrig,
vaggegods som illa viner?
Nej, jag vill ej gifta mig.

3. Tyst likväl: i kalla sängar
roligt är att ha kamrat,
vacker flicka, vackra pengar,
vackra gods samt hov och stat,
vackra barn som ropa "pappa!"
- ack, vad fägnad innerlig!
Kyssa, ta i famn och klappa...
ja, jag tror jag gifter mig.

4. Men ännu ett ord i laget:
tänk om jag då råkar på
en som är av förra slaget,
huru ville det då gå?
Får jag ock av sista stycket
och jag skulle änkling bli,
månntro då mig hulpe mycket
giftermål och frieri?

5. Så står jag bland tvenne lågar
- dock, jag tror jag låter bli!
Men stor sak, jag tror jag vågar:
lyckan står dem djärvom bi.
Flickor, kom! ... Nej, stanna ute!
Ack, vart skall man vända sig?
Sist jag fattar det beslute´:
Gud vet om jag gifter mig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar